Utrustning

För att kunna använda en SSB-radio ombord på en segelbåt krävs en del utrustning. Här presenteras kort huvudkomponenterna i radio-installationen. En avsevärt mer detaljerad beskrivning finns under rubriken Installation.

Antenn

En radio kräver alltid en antenn. Då en SSB-radio sänder på relativt låga frekvenser (normal mellan 2 och 30 MHz) behövs en relativt lång antenn. Man brukar säga att antennen ska vara absolut minst 7 meter lång och därefter så lång som möjligt. Desto längre desto bättre.

Rent praktiskt använder de allra flesta akterstaget som antenn. Detta av tre orsaker;

  • Det är tillräckligt långt (normalt klart längre än 7 meter).
  • Det är det stag som sitter längst ifrån annan metall vilket gör det till en bättre antenn.
  • Det går att montera på isolatorer som skiljer akterstaget elektrisk ifrån resten av riggen.

Kan man inte använda akterstaget kan som "budget-alternativ" en antenntråd hissas upp i ett reservfall parallellt med akterstaget. Antenntråden kan också lindas runt ett 7-10 meter långt metspö som fäst stående i aktern på båten.

På en segelbåt är det MYCKET svårt att få till en perfekt antenninstallation. Inte ens en ganska bra installation brukar vara enkelt att få till. Men det går att få det tillräckligt bra med lite tankemöda, planering och uppfinningsrikedom - och tillräckligt är just precis så bra som det behöver vara. När installationen väl är klar och fungerar kan man därefter arbeta med att optimera den om man har tid, motivation och kunskap.

Antennavstämningsenheten

För att en radio ska fungera bra, och utsändningen ska bli bra, ska antennen ha en viss längd som bestäms av den frekvens man sänder på. Att ändra längden på antennen varje gång man byter frekvens på radion låter sig inte göras av många orsaker. Därför krävs en antennavstämningsenhet som genom elektronik anpassar antennens elektriska egenskaper så att den gentemot radion verkar bättre än vad den är. Därigenom kommer radion att fungera bättre, även om antennen har samma längd hela tiden, och utsändningarna blir därmed mycket bättre än om man inte hade haft en antennavstämningsenhet.

SSB-radion

Radion placeras med fördel skyddad nere i båten men samtidigt så att dess reglage är lätt och ergonomiskt åtkomliga. Likaså vill man gärna lätt kunna läsa av displayen på radion ifrån där man sitter då man använder den.

Radion är en relativt stor elförbrukare och utvecklar en del värme och bör därför sitta väl ventilerad för att minimera risken för överhettning.

Ofta används radio med hörlurar för att enklare kunna uppfatta vad som sägs. En extern högtalare uppe i sittbrunnen är en trevlig detalj som möjliggör medhörning eller passning utan att sitta vid radion då den väl är inställd på rätt sätt och rätt frekvens.

Normalt är en radio när man köper den "från hyllan" programmerad för att kunna sända antingen på frekvenserna för amatörradio ELLER marinradio. Om planen är att ha certifikat för både amatörradio och marinradio bör man beställa radion programmerad så att den går att använda på alla frekvenser som de båda certifikaten tillåter.

Köper man en begagnad radio som inte är programmerad rätt kan återförsäljaren ofta programmera om den för en rimlig ersättning.

En marinradio som öppnats för att kunna sända även på amatörfrekvenserna är med mycket stor säkerhet okej över hela världen. Däremot kan, men troligen enbart i extrema undantag, en amatörradio som är öppnad även för marinfrekvenserna ses som olaglig/ej godkänd i händelse av en kontroll av en extremt nitisk myndighetsperson. Risken att fastna i en sådan kontroll får dock anses vara nästan obefintlig. Men kanske kan det trots allt påverka beslutet om vilken radio som kommer att köpas...

En marinradio är också oftast (troligen alltid) byggd för att tåla större variationer i matningsspänningen. Detta gör att en marinradio sänder med full effekt även då batterispänningen sjunker lite medan en amatörradio tappar mycket i effekt då batterispänningen sjunker under 13,6 Volt. En marinradio är också normalt mer robust i sin konstruktion vad gäller tålighet för vibrationer, fukt, korrosion (rost) och kylning av elektroniken.

Allt detta till trots är det många långfärdsseglare som har en amatörradio ombord som fungerar mycket bra! Men en sådan installation bör då göras med lite mer eftertanke om skydd, dimensioneringar, kringutrustning och liknande.

Modem

Önskar man köra digital kommunikation på det mest effektiva sättet krävs ett modem som ansluts till radion. Detta modemet överför de digitala signalerna ifrån datorn till analoga signaler som radion skickar ut via antennen.

De enda modem som i praktiken används idag är till för att kommunicera med protokollet Pactor. Pactorprotokollet finns i flera varianter där Pactor 4 är den senaste.

Dator

De flesta radioapparater kan styras ifrån en dator. För detta krävs då en speciell kabel. Har man ett modem så styr man normalt radion från datorn via modemet.

Moderna datorer har så kraftiga ljudkort att de kan signalbehandla ljud tillräckligt bra för att kunna fungera som modemet beskrivet ovan. Ljudkorten är ännu inte lika effektiva som modemen är men då modemen är tämligen dyra är detta definitivt något som kan vara värt att prova innan man väljer att investera i ett modem. Winmor är namnet på det protokoll som använder ljudkortet istället för ett modem.





Förarintyg - Ett komplett utbildningsmaterial för NFB:s Förarintyg. | KoyMa Utsjöskepparintyg - Ett komplett utbildningsmaterial för NFB:s intyg för långfärdssegling - Utsjöskepparintyg. | KoyMa Astronomisk Navigation - Ett komplett utbildningsmaterial för Astronomisk Navigation.  | KoyMa