Installation av SSB-utrustning

En av nackdelarna med en SSB-utrustning är den omfattande installationen. För den tekniskt intresserade är det ett roligt och givande arbete men för den som enbart önskar funktionen är det troligen lämpligt att betala för att få det gjort av något som har dokumenterad erfarenhet av att göra det rätt och bra.

Minst dåliga

Det är mycket svårt att göra en perfekt installation av en SSB-utrustning på en båt. På en båt finns inte plats, inte jord, inte höjden, för mycket metall i riggen, för mycket som stör och en mängd andra problem. Men det gör inget. Det går utmärkt att göra det tillräckligt bra genom att välja det minst dåliga alternativet hela tiden.

Beskrivningen nedan beskriver i stort sett EN lösning. Den är mycket spridd och fungerar bra för de allra flesta. Det finns naturligtvis andra sätt att anordna en radio på sin segelbåt. Beskrivningen gör inte heller på något vis anspråk på att vara komplett - det finns detaljer som inte är beskrivna och som kan vara bra att känna till men som för de flesta inte är nödvändiga.

Observera att installera en SSB-radioutrustning på en segelbåt innebär en stor mängd kompromisser och avsteg från vad som är idealiskt att göra då en segelbåt helt enkelt inte är särskilt lämplig för att bära långa och stora antenner. Gör så gott det går utifrån din båt och dina förutsättningar - det kommer säkerligen att bli fullt tillräckligt bra!

Planera installationen

Innan installationen påbörjas så planera den noga. Säkerställ att allt utrustning får plats där den är tänkt att sitta. Kontrollera att kabelvägarna är användbara och att de kablar som följer med radion är tillräckligt långa (beställ annars längre). Radion bör sitta nära datorn och därmed är en så ergonomisk sittplats som möjligt att föredra samt att den fungerar att sitta på även då båten kränger eller gungar. Eftersträva också ett så robust montage som möjligt där allt är skyddat för yttre åverkan. Först när planeringen är gjord och kontrollerad en extra gång är det lönt att börja skruva, borra, dra kabel, kopplad och klippa wire med mera.

Antenn

En radio kräver alltid en antenn. Då en SSB-radio sänder på relativt låga frekvenser (normal mellan 2 och 30 MHz) behövs en relativt lång antenn. Man brukar säga att antennen ska vara absolut minst 7 meter lång och därefter så lång som möjligt. Desto längre desto bättre.

Rent praktiskt använder de allra flesta akterstaget som antenn. Detta av tre orsaker;

• Det är tillräckligt långt (normalt klart längre än 7 meter).
• Det är det stag som sitter längst ifrån annan metall vilket gör det till en bättre antenn.
• Det går att montera på isolatorer som skiljer akterstaget elektrisk ifrån resten av riggen.

Kan man inte använda akterstaget kan som "budget-alternativ" en antenntråd hissas upp i ett reservfall parallellt med akterstaget. Antenntråden kan också lindas runt eller dras inuti ett 7-18 meter långt "metspö" i glasfiber som fäst stående i aktern på båten.

• Antennbärare av typ metspö.
  http://www.spiderbeam.com/home/index.php

Isolatorer

Antennen (akterstaget) får inte ha elektrisk kontakt med något annat ledande material på båten och inte heller vattnet (som är jord). Detta ordnar man genom att man installerar två isolatorer på akterstaget.

Den övre isolatorn placeras en meter ner på akterstaget mätt från infästningen i masttoppen. Detta för att minimera överhörningen från den del av akterstaget som är antenn till de delar av riggen som inte ska vara en del av antennen.

Den under isolatorn bör placeras så högt upp på akterstaget att man inte enkelt kan nå själva antennen med en hand. Detta för att skydda besättningen ifrån elektriska stötar då man sänder med radion. Om det är möjligt att isolera akterstaget från mänsklig kontakt kan man med fördel placera isolatorn längre ner.

Isolatorer köps med fördel av ett riggar-företag som också får montera dem på akterstaget. Säkerställ att längden inte förändras på akterstaget!

Antennledare

På antennen, precis ovanför den nedre isolatorn, ansluts med en slangklämma eller liknande antennledaren. Vulktejp appliceras för att skydda anslutningen. Antennledaren är med fördel en mångtrådig isolerad kabel med en area om minst 4 kvadratmillimeter.

Antennledaren är att se som en del av antennen. Därmed är alla vinklar på den av ondo. Då blir antennen inte längre lika effektiv. I praktiken är det ofta mycket svårt att undvika av-vinklingar.

Antennledaren ska så långt som möjligt gå minst 7 cm ifrån allt elektriskt ledande material. Den ska absolut inte klamras längs med akterstaget eller utmed en targabåge. Måste den följa något ledande material försök montera den på distanser.

Antennledaren ansluts till antennavstämningsenheten.

Den grundläggande principen för antennen är att den ska vara L-format. Där den stående delen av L:et är akterstaget och antennledaren. I vinkeln placeras antennavstämningsenheten. Den liggande delen av L:et är en jordkabel som beskrivs längre ner på denna sidan. Eftersträva så långt som möjligt att göra de två delarna så raka och vinkelräta som möjligt gentemot varandra med antennavstämningsenheten som "avvinklare".

På en segelbåt är det MYCKET svårt att få till en perfekt antenninstallation. Inte ens en ganska bra installation brukar vara enkelt att få till. Men det går att få det tillräckligt bra med lite tankemöda, planering och uppfinningsrikedom - och tillräckligt är just precis så bra som det behöver vara. När installationen väl är klar och fungerar kan man därefter arbeta med att optimera den om man har tid, motivation och kunskap.

Antennavstämningsenheten

För att en radio ska fungera bra, och utsändningen ska bli bra, ska antennen ha en viss längd som bestäms av den frekvens man sänder på. Att ändra längden på akterstaget varje gång man byter frekvens på radion låter sig inte göras av många orsaker. Därför krävs en antennavstämningsenhet som genom elektronik anpassar antennens elektriska egenskaper så att den gentemot radion verkar bättre än vad den är. Därigenom kommer radion att fungera bättre, även om antennen har samma längd hela tiden, och utsändningarna blir därmed mycket bättre än om man inte hade haft en antennavstämningsenhet.

Den tekniska förklaringen är att en väl avstämd antenn har 50 Ohm i matningspunkten. Det förutsätter att dipolelementen i antennen är 1/4 våglängd långa. Avstämningsenheten känner av frekvensen då radion begär en så kallad tuning och kopplar då in in lämpliga spolar och kondensatorer så att antennlängden virtuellt blir optimal.

Icom AH-4 är ett exempel på en antennavstämningsenhet.

Antennkabel och Styrkabel

Mellan antennavstämningsenheten och radion behövs två kablar. Den ena är en vanlig antennkabel (koaxialkabel) med en impedans om 50 Ohm. Exempelvis RG58 (tunn), RG213 (tjockare och bättre), Aircell 7 (dyrare och ännu bättre) eller liknande kabel med en impedans om 50 Ohm!

Den andra kabeln är en styrkabel som gör att radion kan styra, och spänningsförsörja, antennavstämningsenheten. Detta brukar normalt vara en fem-ledarkabel.

För att minska störningarna kan det vara värt att göra en ring om cirka 10 varv med en diameter om cirka 10 cm på båda dessa kablar cirka 50 cm ifrån den punkt de ansluts till radion.

Dessa kablar medföljer normalt med antennavstämningsenheten.

Jordkabel

Från antennavstämningsenheten ska också dras en jordkabel, så rak som möjligt, i hela båtens längd. Att dra den i kölsvinet är normalt enklast och därför varmt rekommenderat. Arean ska vara minst 4 kvadratmillimeter.

Jordning

Jordkabeln ska jordas till havet. Detta görs normalt med en jordplatta som är monterad på utsidan av skrovet med genomgående bult vartill jordkabeln kan anslutas. Jordkabeln mellan antennavstämningsenheten bör vara ett kopparband istället för en kabel. Detta för att radion arbetar med höga frekvenser och en vanlig rund kabel leder inte lika bra vid höga frekvenser som ett kopparband. Kopparbanden är med fördel 5 cm brett och 0,5 millimeter tjockt eller tjockare.

Jordplattan är normalt av koppar, vilket ger något mindre beväxningen och har god ledningsförmåga, och är tillverkad av mängder med små kopparkulor vilket ger den en stor area gentemot havet (vattnet tränger in bland kulorna). Detta kallas för en sintrad jordplatta.

Att ha två jordplattor ökar effektiviteten på jordningen och är rekommenderat om ekonomin tillåter det.

Jordplattorna bör placeras ungefär mitt i mellan antennavstämningsenhetenan och radion för att båda ska få så korta kablar till jordplattan som möjligt. Jordplattan ska sitta så djupt ner som möjligt räknat från vattenlinjen. Detta ger mindre risk för att de hamnar över ytan då båten kränger, minska påväxten, minska slitaget och läggs jordkabeln i kölsvinet hålls den rakare vid anslutningarna.

Jordplattan får ALDRIG övermålas med någon form av färg. En målad jordplatta bör slängas och ersättas med en ny.

Jordplattorna beställt ifrån vilken välsorterade båttillbehörsbutik som helst. Finns de i olika storlekar? Välj då med fördel den större av dem.

Varför är det viktigt med jordning då - räcker det inte bara med att jorda till batteriets minuspol? En vertikalantenn, vilket typiskt en akterstags antenn är, använder jorden som motvikt för att antennen skall stråla ut. Avstämningsenheten sköter om så att impedansen gentemot radion blir 50 Ohm. Men det återstår att få antennen att stråla ut sin elektromagnetiska strålning också. Annars blir det bara en "konstlast" som blir varm - typ en brödrost. En bra "motvikt" (jordning) ger en bra strålningslob från antennen.

Kommer antennen att fungera utan jord ut i havet? Sannolikt. Men definitivt inte lika bra. Ett budget-alternativ är att dra ut jordkabeln över relingen och låta några meter av den (skalad) ligga i vattnet. Då gärna med en tyngd i ändan för att få ner den lite under ytan. Det finns, förutom kopparplattor, andra kommersiella jordlösning. En av dem är KISS-SSB.

• KISS-SSBs utrustning för jordning utan jordplatta.
  http://www.kiss-ssb.com/

SSB-radion

Radion placeras med fördel skyddad nere i båten men samtidigt så att dess reglage är lätt och ergonomiskt åtkomliga. Likaså vill man gärna lätt kunna läsa av displayen på radion ifrån där man sitter då man använder den. Radion kommer ofta att användas ihop med en dator varför de med fördel placeras nära varandra.

Radion är en relativt stor elförbrukare och utvecklar en del värme och bör därför sitta väl ventilerad för att minimera risken för överhettning.

Ofta används radio med hörlurar för att enklare kunna uppfatta vad som sägs. En extern högtalare uppe i sittbrunnen är en trevlig detalj som möjliggör medhörning eller passning utan att sitta vid radion då den väl är inställd på rätt sätt och rätt frekvens.

Normalt är en radio när man köper den "från hyllan" programmerad för att kunna sända antingen på frekvenserna för amatörradio ELLER marinradio. Om planen är att ha certifikat för både amatörradio och marinradio bör man beställa radion programmerad så att den går att använda på alla frekvenser som de båda certifikaten tillåter.

Köper man en begagnad radio som inte är programmerad rätt kan återförsäljaren ofta programmera om den för en rimlig ersättning.

Det finns en enorm mängd radioapparater på marknaden.

Icom IC-706MKIIG är en lagom bra och framförallt liten och kompakt amatörradio som lätt kan köpas begagnad idag och fås omprogrammerad så den också hanterar de marina frekvensbanden.

Icom IC-M802 är en marinradio med DSC-funktionalitet. Avsevärt dyrare men av mycket hög klass som också kan öppnas för amatörradiofrekvenserna.

GPS-anslutning

Är det en marinradio man har som är utrustad med DSC-funktion ska radion anslutas till en GPS som kontinuerligt tillhandahåller positionen till radion. Detta görs normalt med en NMEA 0183-anslutinng.

Strömförsörjning

En SSB-radio har ofta en sändareffekt på 100W eller mer. Detta gör att den i sändarläge har en strömförbrukning på runt 25 ampere eller mer med förluster.

Radion är också mycket känslig för låg spänning. Den trivs absolut bäst med en inspänning på cirka 13,7 Volt.

Därför är det av yttersta vikt att radion har en bra strömförsörjning med grova kablar som ger ett mycket lågt spänningsfall. En väl dimensionerad säkring är naturligtvis obligatorisk mellan radion och batteriet.

Notera att många strömbrytare inte tål så höga strömmar som radions effekt ger upphov till. Önskas radion kunna slås av med en strömbrytare krävs nästan undantagslöst ett relä som manövreras av strömbrytaren.

Jordning av radion

Även radion ska jordas. Detta görs med fördel till en separat jordplatta av samma typ som för själva antennen. Mellan radions jordanslutning och jordplattan ska en kabel med så stor ytterarea som möjligt dras. Detta för att det är högfrekventa signaler som färdas mer på ytan på kabeln än inuti kabeln. Bäst är att använda kopparband som är någon millimetertjockt och gärna 10-15 cm brett för detta.

Modem

Önskar man köra digital kommunikation på det mest effektiva sättet krävs ett modem som ansluts till radion. Detta modemet överför de digitala signalerna ifrån datorn till analoga signaler som radion skickar ut via antennen.

De enda modem som i praktiken används idag är till för att kommunicera med protokollet Pactor. Pactorprotokollet finns i flera varianter där Pactor 4 är den senaste.

Mellan modemet och radio behövs en speciell kabel som måste ha rätt kontakt i förhållande till aktuellt modem och aktuell radio. Ofta får denna byggas på egen hand utifrån ens modem och radio.

Likaså behövs normalt en kabel mellan modemet och datorn. Denna är mer standard och brukas medfölja modemet.

SCS PTC heter tillverkaren av Pactor-modemen. De är dyra. Det går utmärkt att köpa ett begagnat. Ett begagnat Pactor-3 modem är fullt tillräckligt för de flesta behov.

Dator

De flesta radioapparater kan styras ifrån en dator. För detta krävs då en speciell kabel. Har man ett modem så styr man normalt radion från datorn via modemet.

Moderna datorer har så kraftiga ljudkort att de kan signalbehandla ljud tillräckligt bra för att kunna fungera som modemet beskrivet ovan. Ljudkorten är ännu inte lika effektiva som modemen är men då modemen är tämligen dyra är detta definitivt något som kan vara värt att prova innan man väljer att investera i ett modem. Winmor är namnet på det protokoll som använder ljudkortet istället för ett modem.