Meny
SÄKERHET
- Säkerhetsteori
- Överleva
- När är det nöd
- Undvika nödsituationer
- Bistå i nödsituation
- Nödsignalering
- Säkerhetsutrustning
- Nödutrustning
- Nödrapporter
- Utbildning
NÖDSITUATIONER
Nödsignalering
Nödsignalera alltid så tidigt som möjligt
vid en nödsituation eller risk för en!
Idag finns det en uppsjö av olika metoder för att nödsignalera vid en nödsituation för att få hjälp. Nedan beskrivs de metoder som i huvudsak finns för fritidsbåtar i ordningen från i hamn, inomskärs, till havs och mitt ute på en ocean.
En nödsituation kan vara mycket plötslig och akut (exempelvis i form av en explosiv brand) eller mer utdragen (exempelvis i form av ett läckage som kommer att ta timmar innan båten är vattenfylld). Vid akuta nödsituationer måste nödsignaleringen kunna påbörjas, genomföras och slutföras på några sekunder. Då är DSC/Distress eller EPIRB de enda två som är lämpliga.
OBS! Då nödsituationen har upphört är det den tidigare nödställdes ansvar eller den som har bistått dem om de inte längre kan kommunicera att informera aktuell sjöräddningscentral samt andra bistående fartyg om att nödsituationen har upphört.
Mobiltelefon
Ring: 112.
Utan vattentätt fodral...
I hamn ska alltid mobiltelefon används för att påkalla nöd.
Till havs om annan bättre kommunikationsutrustning saknas och mobiltäckning finns är mobiltelefonen användbar. Ett nödanrop via VHF-radio är alltid att föredra till havs om sådan finns ombord.
Mobiltelefonen ska i en båt utan VHF-radio förvaras i ett vattentätt fodral och gärna med flythjälp så den är användbar även om båten är vattenfylld eller om man ligger i vattnet.
Inom alla EU-länder är 112 nödnumret man ska ringa. När de svarar ber man att få prata med sjöräddningen eller coast guard om man pratar engelska. Utanför EU gäller ofta andra telefonnummer. Exempelvis 114 i Norge och 911 i USA.
DSC / Distress-nödmeddelande
Tryck på Distressknappen i minst 5 sekunder.
Håll inne knappen i 5 sekunder.
På alla moderna VHF-radio finns idag en knapp under en rödlucka märkt med Distress. Då denna knapp hålls intryckt i minst 5 sekunder skickar VHF-radion automatiskt ett nödmeddelande till alla stationer inom höravstånd (som ofta är upp emot 50 distansminuter). Är man längre bort än så ifrån andra båtar eller landstationer rekommenderas att man även aktiverar en EPIRB.
För att Distress-knappen ska fungera krävs följande;
- Båtens ska ha ett MMSI-nummer. Dessa tilldelas av PTS (Post & Telestyrelsen).
- MMSI-numret ska vara programmerat i båtens VHF-radio.
- VHF-stationen ska vara sammankopplad med en GNSS-mottagare (exempelvis en GPS).
- Båtens nödinformation ska vara registrerad hos Sjöfartsverkets.
Om dessa fyra punkter inte är uppfyllda kommer ett DSC-nödmeddelande inte att fungera som önskat.
Notera att Distress-knappen aldrig får provas. Den används inte till något annat än just nödmeddelanden.
Vid ett eventuellt rigghaveri förloras den i masttoppen monterade VHF-antennen vilket gör att en VHF-radio blir obrukbar om inte en nöd- eller reservantenn finns med ombord ihop med tillräcklig längd på en färdigkontakterad kabel.
Läs i manualen till VHF-radion vilka mer funktioner för Distress-knappen som kan finnas och hur dessa används.
Det är mycket lämpligt att inneha ett SRC (Short Range Certificate) som är det certifikat som innebär att man kan och får använda en VHF-radio. I kunskapskraven för SRC ingår allt man behöver veta om Distress-knappen. Många organisationer har utbildningar för SRC och man examineras av NFB (Nämnden För Båtlivsutbildning) efter genomförd utbildning för att erhålla SRC.
- PTS / Båtradio
https://www.pts.se/batradio - Sjöfartsverkets / Registrering av nödsändare
https://www.sjofartsverket.se/.....ng/registrering-av-nodsandare/ - NFB / SRC-intyg
https://batlivsutbildning.se/produkt/src-intyg/
VHF / Talat nödmeddelande
Ropa MAYDAY på kanal 16.
En enklare handradio med kort räckvidd.
På äldre VHF-radio finns ingen Distress-knapp. Då måste man sända ett talat nödmeddelande. Man kan också EFTER att man har skickat ett Distress-nödmeddelande komplettera med ett talat nödmeddelande om möjlighet finns för att därigenom kunna klargöra fler detaljer. Räckvidden är cirka 50 distansminuter. Är man längre bort än så ifrån andra båtar eller landstationer rekommenderas att man även aktiverar en EPIRB.
En fast monterad VHF-radio med 25 Watts sändareffekt och en antenn monterad i masttoppen är alltid enormt mycket bättre för nödmeddelanden än en handhållen VHF-radio som har mycket kortare räckvidd. En handhållen VHF-radio som komplement har den fördelen att den kan tas med ifrån båten om båten måste överges.
Gör först VHF-radion redo för nödkommunikation genom att slå på den, ställ in kanal 16, höj volymen och skruva ner Squelch-vredet så det precis inte brusar i radion.
Ta sedan mikrofonen, håll den nära munnen, tryck in sänd-knappen och säg långsamt, högt och tydligt ditt nödmeddelande.
MAYDAY MAYDAY MAYDAY DETTA ÄR MOTORBÅTEN TITANIC TITANIC TITANIC MAYDAY TITANIC VÅR POSITION ÄR EN DISTANSMINUT RAKT SÖDER OM ÖLANDS SÖDRA UDDE. VI HAR BRAND OMBORD. VI ÄR TVÅ PERSONER OMBORD. KOM
Meddelandet ovan är förenklat men funktionellt och ska naturligtvis anpassas avseende all information innan det skickas.
Det är mycket lämpligt att inneha ett SRC (Short Range Certificate) som är det certifikat som innebär att man kan och får använda en VHF-radio. I kunskapskraven för SRC ingår allt man behöver veta om MAYDAY, nödanrop samt nödmeddelanden. Många organisationer har utbildningar för SRC och man examineras av NFB (Nämnden För Båtlivsutbildning) efter genomförd utbildning för att erhålla SRC.
- NFB / SRC-intyg
https://batlivsutbildning.se/produkt/src-intyg/
EPIRB
Lyft på EPIRBns skyddslock och tryck på knappen under.
Hur en EPIRB-aktiveras.
En EPIRB (Emergency Position Indicating Radio Beacon) är en mycket lättanvänd nödradiosändare som via satellit skickar båtens MMSI-nummer och position till en sjöräddningscentral då den aktiveras.
En EPIRB programmeras av det säljande företaget med båtens MMSI-nummer innan leverans.
För att aktivera en EPIRB trycker man på en "aktivera-knapp" som sitter bakom en skyddslucka. En EPIRB fungerar överallt på jorden.
I händelse av att båten överges tar man enkelt med EPIRBen till livflotten eller dingen.
Man kan inte tala via en EPIRB; den skickar bara ett nödmeddelande (vilket den skickar om och om igen under minst 72 timmar innan batteriet tar slut eller den stängs av). Inga andra båtar kan ta emot ett nödmeddelande från en EPIRB så man ska ALLTID skicka ett Distress-nödmeddelande från sin VHF-radio samtidigt även om man tror att ingen kommer att höra det.
Inom ramen för en SRC-utbildning ingår även kunskap om EPIRB.
En EPIRB måste också registreras hos Sjöfartsverket på samma vis som ovan för en VHF-radio med DSC.
PLB
Lyft på PLBns skyddslock och tryck på knappen under.
En PLB monterad på en uppblåsbar flytväst.
En PLB (Personal Location Beacon) är också en satellit nödsändare som är lik en EPIRB till sin funktion men är mycket enklare till sin konstruktion, har mycket sämre prestanda men kräver inget MMSI-nummer. Istället registreras PLBns så kallade Hex-nummer som den är tillverkad med.
Man ska inte se en PLB som ett alternativ till en EPIRB. En PLB är däremot ett utmärkt komplement till en EPIRB då en PLB är mycket mindre och enkelt kan fästas på en flytväst för att kunna aktiveras vid man-överbord.
En PLB kan aldrig spåras ifrån den egna båten. Det är bara sjöräddningscentralerna som kan ta emot nödsignalerna ifrån satelliterna. Vill man kunna spåra sin man överbord ifrån den egna båten krävs en AIS MOB-Device (som beskrivs längre ner).
Inom ramen för en SRC-utbildning ingår även kännedom om PLB.
En PLB måste också registreras hos Sjöfartsverket på samma vis som ovan för en EPIRB och VHF-radio med DSC.
Det finns numera PLB med inbyggd AIS MOB-Device att köpa.
Satellittelefon
Ring: +46-63-107 112.
En satellittelefon.
Detta nummer går till SOS Alarm i Sverige.
Önskas kontakt med annan organisation för hjälp krävs att man har tillgång till aktuellt fungerande telefonnummer till dem.
En satellittelefon är ofta känslig för fukt, stötar, kräver laddning, extern antenn och är allmänt inte direkt anpassad eller lämpad för bruk i en nödsituation. Störst nackdel vid nöd är att inga båtar i närheten kan höra samtalet och förstå att man är i nöd.
Men den har stora fördelar i att den är lättanvänd och går att samtala via.
Kortvågsradio med DSC
Tryck på Distressknappen i minst 5 sekunder.
En SSB-radio med DSC.Med hjälp av en marin kortvågsradio kan man kommunicera och skicka DSC-nödmeddelanden över mycket långa avstånd (tusentals distansminuter). En kortvågsradio kan liknas vid en VHF-radio avseende alla dess funktioner med skillnaden att den använder andra frekvenser och därmed kan kommunicera över mycket långa avstånd.
För att få använda en marin kortvågsradio ombord krävs ett särskilt kortvågscertifikat; LRC (Long Range Certificarte).
En kortvågsradio kräver en relativt omfattande installation av utrustning för att fungera. Kompletteras utrustningen med ett Pactor-modem som ansluts mellan radion och datorn kan mejl skickas och tas emot till en mycket låg kostnad mitt ute på oceanerna.
Pyroteknik
Aktivera nödsignalen enligt anvisningarna på den.
Pyrotekniska nödsignaler.Pyrotekniska nödsignaler i form av nödraketer, nödbloss eller rökgranater ska normalt inte behöva användas i dag när det finns så många relativt billiga och enormt mycket bättre alternativ. Men fortfarande seglar de flesta båtar runt med några pyrotekniska nödsignaler ombord "för om utifall att".
Några nödbloss kan vara användbara i en nödsituation för att markera för ett fartyg, helikopter eller flygplan vilken båt det är som är i nöd då de är nära och söker.
Att kunna använda de pyrotekniska nödsignalerna ombord även i mörker då instruktionerna på dem inte går att läsa är mycket viktigt.
LED-nödblosss.Nödbloss finns idag också i en LED-variant som genom kraftiga lys-dioder skickar SOS och blixtljus. Dessa har en brinntid på flera timmar men har en sämre ljusstyrka än ett pyrotekniskt nödbloss
Äldre metoder
Nödsignal
Det finns ett antal äldre metoder för nödsignalering som fortfarande är formellt korrekta men inte särskilt bra eller effektiva i normalfallet.
- Armar utsträckta åt båda sidorna som långsamt och upprepat höjs och sänks.
- Kanonskott eller andra knallsignaler avlossade med ca 1 minuts intervall.
- Oavbruten signalering med mistsignalanordning.
- Raketer eller bomber som sprutar ut röda stjärnor och som avlossas en i taget med korta intervall.
- En signal med valfri signalmetod bestående av gruppen ... – – – ... (SOS) enligt morsesystemet.
- Flagg-nödsignalen NC enligt Internationella signalboken.
- En signal bestående av en fyrkantig flagga och ett klot eller klotliknande föremål ovanför eller under flaggan.
- Eldflammor på fartyg (t.ex. från brinnande tjärtunnor, oljefat eller dylikt).
Annan satellitradioteknik
En modell av Garmin inReach.Det finns ett flertal olika privata aktörer på marknaden idag som erbjuder olika former av satellitradiosändare som även kan sända nödmeddelanden. Sannolikt fungerar de alldeles utmärkt men de är inte kontrollerade, certifierade eller godkända av någon myndighet.
Vanliga funktioner hos sådana satellitradiosändare är;
- skicka och ta emot korta textmeddelanden, typ sms, via integration med en mobiltelefon.
- skicka en positionsrapport varje timma/dygn till en karttjänst.
- skicka ett nödmeddelande med båtens position i en nödsituation som därefter av organisationen skickas vidare till en sjödräddningsmyndighet för aktuellt farvatten.
Några av de mer kända till sjöss är;
- Hemsida: Garmin inReach
https://discover.garmin.com/sv-SE/inreach/personal/ - Hemsida: SPOT
https://www.findmespot.com/ - Hemsida: Yellow Brick
https://www.ybtracking.com/
För att dessa ska fungera krävs aktiva abonnemang hos respektive leverantör.
Andra metoder
SART
Hur en SART ser ut på en radarskärm.En SART (Search And Rescue Transponder) är inget för en fritidsbåt men vanlig inom handelssjöfarten. Värt att känna till är att en SART syns bara på en radardisplay och då som 12 eller fler prickar/punkter och ibland ringar i rad. Livbåten/livflotten som har aktiverat sin SART befinner sig vid den punkten som är närmast ens egen position på radarn.
AIS MOB-Device
En AIS MOB-Device monterad på en flytväst.En AIS MOB-Device är en personlig nödsändare som används vid man överbord. Den fästs med fördel på flytvästen och aktiveras på samma vis som en EPIRB eller PLB genom att ett skyddslock öppnas och en aktiveringsknapp trycks in.
En AIS MOB-Device har en stor fördel gentemot en PLB och det är att den nödställde syns på den egna båtens och andra närliggande båtars AIS-display. Nackdelen är att räckvidden på en AIS MOB-Device bara är någon eller några få distansminuter i bästa fall.
Det finns numera PLB med inbyggd AIS MOB-Device att köpa.
Starlink
Starlink-antenn.Det är verkligen ingen nödsändare i sig men genom en Starlink-antenn med aktivt abonnemang kan en snabb internetuppkoppling (över 100 Mbit/s) erhållas ombord relativt långt ifrån land via Starlinks satelliter.
Genom exempelvis mejl eller valfri internettjänst för röstsamtal kan information om en nödsituation kommuniceras till valfri landkontakt.
Marinvarianten av Starlink är mycket kostsam. Fritidsbåtar väljer med fördel någon av de olika husbilsvarianterna.
- Hemsida: Starlink
https://www.starlink.com/
