Chansa inte! Kroka fast dig!
Man överbord är oftast en nödsituation. På öppet hav, i hårt väder eller i kalla förhållanden är det alltid en nödsituation.
Man överbord innebär tre problem;
Nödsituationen är inte över innan dessa tre problem är löst och hanterade.
Man överbord har två moment som båda måste behärskas. Först måste båten vändas och man ska hitta och återvända till den nödställde och där för stopp på båten. Därefter börjar det som ofta är mycket svårare; Att få upp personen ur vattnet.
Öva på i allt sämre väderförhållande med en fender eller boj som utrustas med någon form av "drivankare" som hänger på cirka 1 meters djup. Släng i fendern vid olika tillfällen då det passar och öva på;
Öva också på i lugnt väder på olika metoder att få upp en nödställd ombord som är klädd i "hårtväderkläder". Dessa övningar kan med fördel göras då båten ligger för ankare.
Tanken med en flytväst är att det ska vara en trygg och fungera om du hamnar i vattnet. Det är en billig livförsäkring som förtjänar uppmärksamhet av användaren. Att använda flytväst är ungefär detsamma som att använda säkerhetsbältet på bilen. Man vet inte i förväg om man kommer att ha nytta av den eller inte. Säkerhetsbältet är en naturlig del av bilen och vi är vana vid att det testas varje år av bilprovningen. Frågan är hur det är med flytvästen? Historiskt sett hade de flesta av oss flytvästar som inte var uppblåsbara och då kunde man testa sin flytväst genom att bada med den för att kolla om bärigheten räckte att flyta med eller inte.
Det finns en standard för flytvästar som heter ISO 12402, den är utfärdad av International Organisation for Standardisation. ISO 12402 är i sin tur uppdelad på olika segment som är numrerade med undernummer. Här har vi gjort en förenklad version för att kunna visa vad de innebär. För att lättare se bilden så behöver vi veta att det finns 4 olika kategorier på flytvästar, de i sin tur berättar om hur mycket bärighet det är på varje väst. För att veta hur mycket det är i verkligheten, kan det vara bra att veta att man behöver 25 Newton för att en 80 kg person ska kunna flyta. Men för att samma person ska flyta högre ovanför vattenytan och även kunna bli vänd har man valt högre antal newton än vad som krävs. Från 100 Newton är räddningsvästarna utformade så de vänder dig i ryggläge under olika förhållanden som vi beskriver nedan.
Vart 5:e år uppdateras standarden för flytvästarna och då går man igenom material, utformning och alla delar för att se om något behöver förbättras för att stämma med nya behov. Egentligen är det en process som fortgår löpande och som avgörs vart 5:e år. Det blir då en ny standard. Nu gäller standarden från 2020, fram till och med 2025.
Alla flytvästar som säljs ska vara CE-godkända eller SOLAS-godkända. CE är avsedda för fritidstrafiken och SOLAS för yrkestrafiken. Det som kännetecknar en SOLAS-godkänd flytväst är att den har dubbla lungor och dubbla kolsyrepatroner. Utöver det kan man välja utlösningsmekanism i form av Halkey Roberts, United Moulders, eller Hammar. Dessa finns för CE och SOLAS.
Den kan göra skillnad den dagen när den plötsligt behöver användas för sitt ändamål. Konkret betyder det att den också behöver testas årligen. Antingen av användaren eller av en servicestation. Tillverkarna rekommenderar att det görs årligen. Om du har en cartridge (liten svart cylinder) så står det ett sista förbrukningsdatum på den. Precis som på mjölkförpackningen hemma i kylskåpet. Mjölken brukar slängas när den är för gammal och det är likadant med cylindern. Den behöver bytas ut om den är för gammal – annars kan det bli så att den inte fungerar när den väntas utlösa kolsyrepatronen vid skarpt läge. Kolsyrepatronen behöver också kontrolleras så den har rätt vikt, dvs tillräckligt mycket kolsyre för att blåsa upp västen om det blir aktuellt.
Välj flytväst utifrån dina behov och låt barnens flytvästar ska passa ihop med deras vikt. Då har du gjort vad du kan för att skapa bästa trygghet för dig och familjen ombord.
Flytvästen skapar trygghet ombord alla årstider – viktigt är att veta att hypotermi (nedkyld kropp) går fort under den kalla årstiden. För att du ska komma säkert ombord igen om du trillar i vattnet så behöver flytvästen kompletteras med en torrdräkt. Torrdräkter finns både som 1-timmesdräkter och 6-timmarsdräkter. Välj den modell som bäst klarar den färdväg du tänkt välja.
Andras erfarenheter finns i avsnitten;