Hårt väder

Genom tillgång till bra väderprognoser som
används rätt kan hårt väder undvikas!

När är det en nödsituation

Hårt väder innebär i sig inte att det är en nödsituation!

Uppstår en nödsituation samtidigt som det är hårt väder blir den nödsituationen ofta enormt mycket mer komplicerad att hantera.

Hårt väder ökar markant risken för att en nödsituation ska uppstå genom att;

• marginalerna minskar om något händer som i vanliga fall inte hade lett till något annat än ett litet problem.
• belastningen ökar på båten och dess utrustning.

Hårt väder innebär ofta att besättningen tar risker på större allvar och agerar därefter. Därmed undviks troligen många nödsituationer genom besättningens agerande.

Hårt väder kan nästan undantagslöst undvikas med utrustning för att anskaffa bra dagliga väderprognoser samt kunskap för att kunna tolka dessa och därefter fatta bra beslut utifrån dem.

Att segla i hårt väder är således ett val man gjort medvetet (för att man vill segla i hårt väder) eller omedvetet genom att man inte var tillräckligt förberedd.

Nödsituationer som uppstår i hårt väder kan grovt delas upp i två kategorier;

• De som uppstår på grund av besättningen och misstag de gör. Genom utbildning, förberedelser, planering, riskbedömning och försiktighet kan dessa nästan helt elimineras.
• De som uppstår på grund av haveri på utrustningen. Genom utbildning, förberedelser, planering, riskbedömning, försiktighet och inte minst regelbundet underhåll kan dessa nästan helt elimineras.

Förberedelser

Den bästa förberedelsen avseende hårt väder är naturligtvis att undvika hårt väder. Genom att ha utrustning för att anskaffa bra dagliga väderprognoser samt kunskap för att kunna tolka dessa och därefter fatta bra beslut utifrån dem gör att man nästan helt kan undvika hårt väder.

Kan man inte undvika hårt väder så ska man i så god tid som möjligt förbereda besättningen och båten på vad som kan komma. Innan det hårda värdet är ett faktum!

Om det hårda vädret har uppkommit mycket plötsligt är det förberedelser gjorda innan man kastade loss man primärt får förlita sig på initialt och sekundärt åtgärder man kan vidta under tiden.

Några förberedande åtgärder;

• Sjöstuva och surra allt tungt så att inget kan börja röra på sig ens om båten kränger 70 grader.
• Minska segelytan. Reva segel i tid. Ta ner segel helt om det är lämplig utifrån vald strategi.
• Ät mat, förbered måltider, drick vatten.
• Sov eller vila så att besättningen är utvilad då vädret blir sämre.
• Ta fram och ta eventuellt på passande klädsel för det hårda vädret.
• Ordna med den säkerhetsutrustning som finns ombord som skall användas vid hårt väder.
• Informera en landkontakt och gör upp ett schema för positions och lägesrapportering.
• Välj strategi och taktik och gå igenom den i detalj med alla i besättningen.

Strategi

Kan inte hårt väder undvikas så kan det hanteras i huvudsak genom en av följande fyra strategier. Vilken strategi som är lämplig beror främst på båtens, besättningen och avståndet till land.

Segla med vinden

Stormfock

Att segla vidare med vinden är troligen den vanligaste strategin. Man seglar slör för att få lite mindre relativ vindhastighet. Ännu viktigare är kanske att man kommer segla med vågorna. Detta gör att man träffas av vågorna i en lägre hastighet och inte lika ofta.

En risk med denna metoden är att man får för hög fart då man surfar ner från en våg. Detta kan leda till mycket stor belastning på rodret och kraftiga inbromsningar och risk för omkullslagning i vågdalen. En enkel metod för att hålla nere farten är att släpa långa tampar rakt eller i en bukt bakom båten. Detta bromsar farten och hjälper till att hålla båtens akter mot vinden. Att minska farten för mycket är heller inte önskvärt. Det gör att hela vindens kraft belastar riggen. Varje knop båten rör sig framåt med vinden innebär en knop mindre relativ vindhastighet på riggen och båten. Att segla med vinden på detta vis innebär ofta att rorsman får arbeta relativt hårt med att hålla båten på lämplig kurs i cirka 45 graders vinkel mot främst vågorna men även vinden. Det är ofta som båtens självstyrning eller vindroder inte kan hålla rätt kurs tillräckligt bra i sådan medvind.

Har man land i lä är denna strategi inte lämplig om man inte säkert vet att där finns skydd som kan angöras även i hårt väder.

Segla mot vinden

Stormstor

Att segla mot vinden med bidevind ger en båt som är enkalre att styra både för hand, med självstyrning eller vindroder.

Genom handstyrning kan vågorna man möter till viss del hanteras genom att aktivt styra upp lite emot dem och falla av på vågtoppen. Detta ger behagligare rörelser i båten, mindre risk för att slås omkull om vågen bryter samt mindre höjd som båten faller ner i vågdalen.

Genom att segla mot vinden säkras också en lagom/lägre fart fart genom vattnet och därmed också mindre belastning på rodret. Att segla för långsamt och därmed minska eller helt tappa möjligheten att manövrera båten är farligt.

De största nackdelarna är att man möter fler vågor, möter dem i högre fart och är lite mer utsatt då de bryter för omkullslagning.

Drivankra

Att drivankare innebär att båtens "fästs" i vattnet med hjälp av ett så kallat drivankare. Detta är antingen en stor "fallskärm" i ändan på ett långt rep eller hundratals små "fallskärmar" fastsydda på ett långt rep (kallas ofta för en "Drogue").

Belastningen på infästningen där drivankaret fäst i båten kan bli mycket stor. Lämpligt är att säkerställa att mycket kraftiga knapar med stora färstärkningar på undersidan av däcket används. En hanfot som fördelar kraften över två knapar är också att rekommendera. Överväg också att lägga infästningen ett varv runt knapen och sen vidare till en knap längre akterut för att på så vis använda fyra knapar samtidigt. Observera slitage på infästningslinan och ha flera meters marginal för att då slitage observeras kunna släppa ut några centimeter för att inte slitaget ska orsaka att linan går av.

Att bärga ett drivankare och segla vidare är ofta en utmaning. Att fästa en liten markeringsboj i ändan på drivankaret och börja bärgningen ifrån den ändan underlättar. Stor försiktighet krävs här så att inte linan till drivankaret fastnar i propellern.

Dimensioneringen av linan till drivankaret, linans längd och själva drivankaret ger att dessa måste vara mycket kraftiga för att tåla belastning och slitage. Desto längre lina desto bättre upp till runt 150-200 meter. Därefter tillför en längre lina inte längre. Man vill med den långa linan säkerställa att drivankaret ligger under vattenytan i alla situationer.

Genom att drivankra säkerställs att fören på båten alltid är vänd emot vinden och vågorna. Därmed är risken för omkullslagning i princip obefintlig.

• Wikipedia: Drivankare (Sea Anchor)
  http://en.wikipedia.org/wiki/Sea_anchor
• Oceans Breaks hemsida om sin drouge - Jordan Series Drogue.
  https://www.oceanbrake.com

Dreja bi

Att dreja bi är en metod som i alla tider har använts av segelbåtar då man vill ligga relativt stilla på grund av arbeten ombord, för att vänta eller hantera hårt väder.

Enklast är att segla bidevind och göra ett slag utan att låta förseglet gå över. Efter slaget bräcker man då med förseglet i lovart, har storseglat lätt utskotad i lä och lägger rodet för att gira svagt mot lovart.

De flesta båtar kan med lite träning och finjustering fås att bli stabila i detta läge och man har då drejat bi. Båten kommer då ligga tämligen stilla genom att;

• får i och med storseglet lite fart framåt
• farten gör att rodret styr båten mot lovart
• vinden blåser då ur storseglet och farten minskar
• förseglet bräcker och trycker därmed ner fören och båten faller av
• storseglet fyller återigen och får lite fart framåt
• farten gör att rodret står båten mot lovert
• och så vidare...

En båt som har drejat bi oftast mer behaglig att vara ombord på jämfört med en båt som seglar med eller mot vinden.

Vid risk för stora brytande vågor kan dreja bi innebära en risk att slås omkull då båten hamnar relativt tvärs vågorna då den faller av. Här kan båten stabiliseras i cirka 45 grader mot vinden med hjälp av ett drivankare som fäst i en hanfot som är fäst i båtens för och akter. Genom att justera hanfoten i aktern kan vinkeln mot vågorna väljas.

• Wikipedia: Dreja bi (Heaving to)
  http://en.wikipedia.org/wiki/Heaving_to

Taktik

Efter att en strategi har valts för den aktuella situationen måste den också planeras och förberedas. Olika båtar har olika förutsättningar beroende på deras storlek, rigg, köl, roder, utrustning och inte minst besättning.

• Vem kan och orkar styra båten i hårt väder?
• Hur skall båten styras för att parera en våg på bästa sätt?
• Kan självstyrningen eller vindrodet användas?
• Hur mycket segel är lämpligt och vilka segel är lämpliga att ha uppe i olika vindstyrkor?
• Ska seglen sitta kvar på riggen eller ska de tas ner helt för att minska vindmotståndet?
• Var och hur ska drivankaret fästas?
• Hur fås båten att ligga stabilt när man har drejat bi?

Allt detta kräver förberedelser och att man provar och övar i god tid innan det blir hårt våder. Och den dag det blir hårt väder kan göras snabbt, effektivt och säkert.

Genomförande

När det hårda vädret väl är över båten är det viktigt att hela tiden vara förberedd på att något måste förändras i strategin eller taktiken. Vädret förändras. Saker går sönder. Besättningen reagerar. Låt inte apatin slå till så att ni sitter och väntar på bättre väder. Var aktiva.

Några tips;

• Ha ett vaktschema och säkerställ att de som har frivakt får vila så mycket som möjligt.
• Kontrollera regelbundet allt ombord som går att kontrollera för slitage, läckage, rörelser m.m.
• Rapportera regelbundet er position och hur läget är ombord till land.
• Vidta aktiva åtgärder för att minska belastningen på båten och besättningen genom att exempelvis ändra kurs, minska/öka farten eller justera seglen.

Riskanalys

Störst fokus bör läggas på att säkerställa kunskap att förstå och tillgång till aktuella väderprognoser. Därigenom kan hårt väder nästan undantagslöst undvikas och långvarigt hårt väder kan undvikas helt och hållet.

Prioriteringarna därefter är mer individuella utifrån båttyp, besättning, aktuella farvatten och vad man prioriterar.

• Båttyp: Olika båttyper är olika lämpade för segling i hårt väder. Mindre båtar är mer känsliga än större. Stabila båtar är tryggare. Rullsegel är enklare att hantera medans vanliga segel innebär färre rörliga delar som kan strula.
• Besättning: En stark besättning kan och orkar aktivt segla vidare i hårt väder. En mindre besättningen prioriterar sannolikt oftare att dreja bi eller drivankra.
• Farvatten: Vissa farvatten är mer utsatta för hårt väder under vissa årstider. Att välja bort sådana farvatten och årstider är ett enkelt sätt att undvika hårt väder och därmed minimera behovet av ytterligare åtgärder rörande hårt väder.
• Prioritet: Utifrån ekonomi, båt och ambitioner så kan ens prioritet variera stort.

Utbildning

• Meteorologi med fokus på att tolka och förstå väderprognoser.
• Utrustningsteknik med fokus på installation, användning och felsökning. Utrustningen är den som finns ombord som används för att hämta väderprognoser ute till havs/på oceaner.

Underhåll

Utan rätt förberedelser så kan segling i hårt väder bli aktuellt utan direkt förvarning. Då finns ingen tid att fixa sådana brister man tidigare har noterat. Brister som kan påverka ens förmåga att hantera en nödsituation bör alltid åtgärdas så fort som möjligt.

Underhåll i form av att reparera, smörja och byta ut är vitalt.

Kontroller

Kontrollera ofta, gärna en gång per dygn, följande;

• Skador/slitage på seglen (slits mest där de skaver emot, i veck och i sömmar).
• Skador/slitage på fall och skot (slits ofta vid block).
• Skador/slitage på riggen (mast, bom, vant m.m.).
• Skador/slitage på däcksutrustning (block, winchar m.m.)

Planering

Utifrån strategi, taktik, förutsättningar kan besättningen ta fram en plan som med fördel skrivs ner så den kan kompletteras och revideras hur hårt väder i olika situationer ska hanteras.

Övning

Börja att öva i hamn, sen i lugnt väder och sist i hårdare väder på att;

• Reva samtliga segel.
• Byta till stormsegel om sådana finns.
• Använda nöd och säkerhetsutrustning för hårt väder.
• Använda drivankare om sådant finns.
• Dreja bi.
• Styra båten både med och mot vinden i grov sjö.

Säkerhetsutrustning

Tips på säkerhetsutrustning för att hantera hårt väder;

• Kommunikationsutrustning för att beställa och ta emot väderprognoser ute till havs/på oceaner.
• Revutrustning för alla traditionellt hissade segel.
• För rullsegel; kraftiga rullsystem som kan hålla seglet inne även vid hårda vindar.
• Ordinarie segel i extra kraftig duk och med extra rev så de kan fungera även som stormsegel.
• Stormsegel om de ordinarie seglen inte är "stormanpassade".
• Checkstays (vajer eller band) utmed däck som de som arbetar på däck kan fästa/säkra sin livsele i hela vägen från sittbrunnen fram till förstaget.
• Löpande rigg nerdragen till sittbrunnen minskar behovet av arbete upp på däck.
• Flera uppsättningar livselar med tre krokar.
• Fästöglor i sittbrunnen för livselar (både vid bänkarna och för rorsman).
• Ficklampor för att lysa upp riggen i mörker för inspektion.
• Reservdelar, reservfall, reservlinor, sprintar, block, blockskivor, schacklar.

Nödutrustning

Tips på nödutrustning för att hantera problem som kan uppstå vid hårt väder;

• Reservsegel för att ersätta skörade segel. Kan med fördel vara "förra uppsättning" segel som sparats.
• Segelsymaskin för att laga skörade segel.
• Material för att laga skörade segel (segelduk, segeltråd, dubbelhäftande tejp)

Erfarenheter

Andras erfarenheter finns i avsnitten;

• Hårt väder/Filmer
• Hårt väder/Länkar
• Hårt väder/Artiklar
• Hårt väder/Boktips

Mer...

Orkanvindar

I en orkan är vindarna tidvis extremt hårda. Orkanvindar är ifrån 32 m/s och kan i de allra mest extrema orkanerna vara upp till 100 m/s. I sådana vindstyrkor måste alla försök att segla mot ett mål överges. Fullt fokus måste istället läggas på att inte hamna i en verklig nödsituation.

I sådana vindstyrkor och medföljande vågor beter sig båtar inte som de "brukar" göra i mer normala vindstyrkor. Man har plötsligt "fått" en ny båt man måste lära sig att hantera. Ljudet av vinden och havet är också så kraftigt att det kan vara helt omöjligt att kommunicera genom tal även nere i båten. Skrift kan vara enda sättet att kommunicera.

Stormsegel

Stormsegel ses ofta som den enkla och säkra lösningen på hårt väder. Har man bara hissat sitt stormsegel så är allt bra.

Men stormsegel förutsätter ofta att de vanliga seglen tas ner. Gör man det i god tid innan vinden ökar så kan det vara enkelt. Men att ta ner och stuva undan ett segel då vinden redan har ökat kan vara mycket svårt och farligt. För att därefter ta fram stormseglet och hissa det vilket också kan vara mycket svårt och farligt.

Ska man ha och använda stormsegel så välj med omsorg en lösning för stormseglen som kan sättas i alla vindar och inte kräver att ordinarie segel tas ner. Lösningen ska då omfatta ordinarie segel, stormsegel, extra fall, fästpunkter, stag/skenor/rännor för stormseglen, skotpunkter och uthal. Detta måste provas i stilla väder innan lösningen kan anses vara sannolikt fungerande även i hårt väder.

Ofta är det en bättre lösning att skaffa lite kraftigare ordinarie segel och tillse att de kan revas avsevärt mer än vad som är normalt. Detta ger då normalt ett segel som fungerar bra i medelvindar på upp till 25 m/s. Vid ännu hårdare vind får man då överväga andra strategier än att segla vidare.